när hjärnan kokar över


det enda jag gör är att dansa hela dagarna. hinner inte plugga hinner inte prata hinner inte tänka och
hinner inte andas. var iofs på världens bästa fest i fredags med världens bästa männsikor och kände
mig rätt nöjd med tillvaron. men sen ba nä. musikalövning hela helgen med dunkande huvud och
ångest över livet. hinner inte med något. ingenting. skjuter upp prov och känslor för i nuläget finns det
ingen tid. ingen tid alls. tur att jag har världens bästa musikalgrupp. herregud.

igår dansade vi samba på elmia, det var någon handelsmässa eller liknande. fulla män överallt som ba
stirrade och, i vissa fall, tafsade. det kan vara bland det vidrigaste jag har varit med om, samtidigt som
hela samba-grejen äger, men folk har inga gränser, inga hämningar. vidrigt.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0